Århundradets värsta ex?
juni 4, 2007
Ni har kanske hört talas om den här killen om ni har läst kvällstidningarna under förra veckan. Nu har även jag tvingats dyka lite djupare i hans förehavanden (på grund av jobbet naturligtvis…tack chefen) och jag måste erkänna att det är någonting utöver det vanliga.
Ok, tänk er följande bakgrundshistoria. En kille och en tjej träffas. De blir kära och inleder ett förhållande. Efter ett tag flyttar de ihop och efter ytterligare ett tag börjar det bli snack om giftemål. Ok, så långt allt väl. Tyvärr försvinner kärleken, som den gör för så många andra, varför vårt par bestämmer sig för att gå skilda vägar. Ingenting direkt himlastormande nytt hittils, men hav tålamod.
Tjejen ska ta över den gemensamma lägenheten, hon flyttar hem till sin mamma i ett par veckor för att killen ska kunna städa ur sina saker i lugn och ro. Killen, vi kan kalla honom Alex (eftersom han heter så) lämnar dock kvar en liten överraskning till sitt ex, vi kan kalla henne Monica (hon heter INTE så, men hon har lidit tillräckligt, så vi ger henne ett påhittat namn).
Alex monterade in en liten kamera och en liten mikrofon i Monicas sovrum. Kameran gömde han under fönsterbrädan och han riktade den mot sängen. Kameran hade en liten rörelsedetektor inbyggd, vilket innebar att den började spela in så fort någonting rörde sig inom dess synfält. Mikrofonen gömde han bakom en panel på väggen. Mikrofonen hade en automatisk röstdetektion som startade inspelningen så fort det hördes ett ljud. Allt detta kopplade han till en bärbar dator som han gömde i garderoben. Datorn å sin sida hade ett trådlöst nätverkskort som gjorde att han kunde komma åt den utan att behöva gå in i lägenheten.
Det gick som det gick, Monica träffade en ny kille och de inledde ett förhållande. Snart hade Alex ett par riktigt barnförbjudna filminspelningar på Monica och hennes nya kille. Dessa filmer mailade han till Monicas mamma, vänner till familjen och hennes kollegor på hennes jobb.
Ok, vi stannar här en sekund och ägnar Monica en liten tanke. Hur kul, på en skala, kan det tänkas vara att få porrfilmer på sig själv utskickad till föräldrar och kollegor?
Så…vad kan ett lämpligt straff för Alex tänkas vara?
Tingsrätten fann, ofattbart nog, att vad Alex hade gjort mot Monica inte var ofredande. Tingsrätten för ett resonemang som får även denna luttrade jurist att häpna. Såhär säger man.
När det sedan gäller åtalet för ofredande framgår av [ett rättsfall] att det i svensk rätt inte finns något generellt förbud mot att utan samtycke fotografera en enskild person. Alex åtgärd att spela in rörliga bilder på Monica och [hennes nya pojkvän] utgör alltså inte -hur integritetskränkande det än må te sig -något brott enligt gällande lag. Otalet för ofredande skall följdaktligen ogillas.
Fint resonemang va? Hovrätten går dock in och styr upp situationen lite (och tur är väl det, för om tingsrättens resonemang skulle hålla så vore det i praktiken fritt fram att smygfilma grannar, vänner eller bekanta, bara man behåller filmerna för sig själv och inte sprider dem).
Hovrätten säger ungefär såhär (jag ska försöka översätta från jurist-svenska till vanlig svenska).
Alex har inte bara filmat Monica hemma i hennes eget sovrum när hon hade sex, utan han har också riggat upp en massa spionkameror i hennes hem. Eftersom Alex gjort allt det, så är det inte bara fråga om att han ville filma henne, utan han ville också kontrollera henne. Han ville dessutom att hon skulle få veta vad han gjorde. Om man beter sig på DET sättet. Då, säger hovrätten, då är det faktiskt fråga om ofredande.
Så, vad ska han dömas till då? Måhända vill hovrätten statuera ett exempel? Verkligen sätta ner foten och säga att nej, såhär får man inte bete sig? Tja, man skulle ju kunna ha hoppats det i alla fall. Men, det här är Sverige.
Hovrätten är faktiskt nästan lite gullig. Såhär säger man. Påföljden för den samlade brottsligheten kan inte stanna vid böter. Påföljden ska bestämmas till villkorlig dom.
Där fick Alex en riktig läxa. Man kan riktigt föreställa sig hur hovrättsråden har suttit under överläggningen och grubblat över hur man ska markera för Alex att det HÄR accepterar vi INTE. Nej nej, det är oacceptabelt att spela in sina ex på video när de har sex och skicka filmerna till hela bekantskapskretsen. Det räcker INTE med böter. Istället drämmer vi till med…villkorlig dom.
(Ett av hovrättsråden tyckte för övrigt att Alex inte alls gjort sig skyldig till ofredande)
Hejsan Stefan D.,
Ja – så länge som Wi går på Maktelitens bluffPåhitt att det skall vara helt och hållet HEMLIGT att knulla – så får det självklart sådana här konsekvenser = ges utrymme för någon slags utpressningssituation. Men vem av oss har inte någon gång haft samlag med någon ?
- och varför skall det egentligen vara det hemligaste av det hemliga ?
Tänk ifall det hade varit HEMLIGT hemligt att cykla för dom som kunde så. Då skulle dom alltid bara kunnat cykla – när INGEN som INTE kunde cykla såg på. Så – då hade det väl varit nödvändigt att inrätta cykelreservat i sådant fall – eller ? Att cykla skulle därmed försvinna som fortskaffningssätt när dessa sen slutat med att andas – eller ?
Vad jag försöker säga är att måhända är människosläktets samlagsliv vanligast så in i vuxenBlöjan torftigt som det är – just på grund av detta näst intill oändligt svåraste av svåra – att utbyta egna gjorda erfarenheter av samlag med wår partner med t.ex. grannfrun – genom att prata med henne om saken = inte samlaga med henne – för oss av vanligt folk emellan.
Har Du någon lösning på detta av wår Maktelit skapade grundProblem ? Måhända i så fall att då försvinner den här sortens rättsfall automatiskt och helt och hållet – eller ?
Ha det…
vännen Josef
Ju fler rättsfall man läser desto mindre förtroende har man för rättssverige.
Med all respekt, Stefan, tycker jag att ett av våra justiteråd genom åren har varit, en i mitt tycke, mycket sansat justitieråd och det är Svensson. Jag har kommit på mig själv att ofta, när han har skiljaktig mening, ha samma mening som honom. I domar där han inte varit skiljaktig har domsluten varit bra motiverade och argumentationen mycket god.
Det har berättats för mig att i England, med sitt Common Law, där känner de flesta jurister och juriststuderande till namnen på de flesta högre domarna. Här i Sverige är det bara ett fåtal juriststuderande som kan namnge mer än ett par justitieråd. Märkligt att det är sådan skillnad. Förklaringen skulle tydligen vara att våra domare inte individualiseras i samma grad eftersom mycket få domare vågar gå utanför praxis och de lege lata. (Ursäkta min dåliga latin; är det le lege lata? Barnen sover i mitt arbetsrum och jag har därför inte tillgång till min litteratur.Jag har aldrig varit en språkbegåvning.)
Tänk att man inte ens blir förvånad längre? Vem hittar på lagarna här egentligen? Sinnessjuka, pedofiler och andra skumma typer som i sin tur lejer sina gelikar till att verkställa dom?
de lege lata = gällande rätt, lagen som den är
de lege lata= egentligen; ”om den givna lagen” – anledningen till min tvekan om det var de eller le är min franska, med skillnad mellan de och le.
Detta är ju inte riktigt klokt, det hela är ju så utstuderat med gömd dator i garderoben och allt. Det är nästan att jämställa med våldtäkt, skulle jag vilja hävda. Å andra sidan hade han väl inte fått ett strängare straff om han faktiskt hade våldtagit henne.
Vi har en gång haft inbrott i vårt källaföråd, vilket egentligen bara är en skitsak jämfört med vad en del råkar ut för, men jag tyckte i alla fall att det var lite obehagligt att någon hade varit inne och rotat ibland våra grejer. Jag kan inte ens föreställa sig hur denna stackars tjej kände sig! Fy sånt folk det finns…
Enligt vad jag vill minnas är ”de lege lata” latin och inte franska. Det andra begreppet jag brukar svänga mig med för att visa att lite av juridiken sitter kvar är ”de lege ferenda” det vill säga lagen som lagen borde vara [enligt subjektiv bedömning].
Man skall kanske inte skylla allt på domstolen. Det var säkert inte fråga om ett enskilt åtal utan åklagaren förde målsägandens talan. Det finns ju andra brottsrubriceringar att tillgripa. Möjligen skulle brottet kunna falla under BrB 4:9 a eller b. olovlig avlyssning, vilket brott fordrar angivele från målsäganden. Brottet borde bedömas som grovt med beaktande av den förslagenhet gärningsmannen visat, varvid fängelse i 2 år ingår i straffskalan.
Sedan är det ju så att om gärningsmannen inte är belastad tidigare blir det vanligtvis villkorlig dom. Det är en markering men, en ganska tom markering.
Men här borde det ha funnits utrymme för en målsägandetalan, förd av åklagaren, med yrkande om kraftigt ideellt skadestånd. Det skulle nog domstolen ha bifallit.
Domstolarna brukar fälla fönstertittare som smyger runt i villaträdgårdarna och trampar ner rabatterna utanför sovrumsfönstren och detta är mycket grövre. Även om inga rabatter blivit nedtrampade. Tingsrättens domstol borde bli föremål för JO granskning. (Jag tror att det är JO, för jag har själv blivit JO granskad, men lycklig utgång, i ett ganska farsartat mål.)
Ja, det är latin.
Sen ska man inte skylla allt på domstolen. Speciellt inte tingsrätterna som har en närmast hysterisk besatthet av att snegla på hovrättspraxis. Eller, jag kanske inte ska uttala mig så kategoriskt eftersom det var ett tag sen jag satt ting, men det var så då i alla fall. Tydligen ligger det en enorm prestige hos både rådmän och lagmän att inte få sina domar ändrade av hovrätten. Det var i alla fall den sinnesstämning som präglade min tingsrätt.
Men jag håller med om att man skulle ha kunnat gå på andra straffbestämmelser än just ofredande. När han sprider sexfilmen till andra borde han rimligen göra sig skyldig till grovt förtal.
Det finns för övrigt ett rättsfall om det NJA 1992 s. 594. Där var det en kvinna som videofilmades under ett samlag utan att hon visste om det. När mannen sedan visade filmen för andra gjorde han sig skyldig till grovt förtal.
Hm, nu när jag tänker på det så kan man ju undra varför åklagaren inte gick på den linjen istället…
”istället”?. Varför inte både grov olovlig avlyssning och grovt förtal samt ideellt skadestånd för kränkning där åklagaren fört målsägandetalan. I och för sig blir ju en sådan talan lätt avskild att handläggas särskilt. Men skadan borde kunna anses utgöra sådan kränkning för vilken ersättning kan utgå ur Brotts-skadefonden.
Tingsrättens benägenhet att anpassa sina domar till en av hovrätten förväntad bedömning av målet är helt OK och är inget försvar i detta fall. Den fick ju sin dom ändrad. Däremot har också åklagaren ett ansvar för hur han framställer sina yrkanden och utvecklar sin talan.
Även min tingsmeritering ligger långt tillbaka i tiden och efter den har jag inte sysslat med här aktuell typ av juridik. Mitt inlägg är lite av en nostalgi tripp.
Men skulle inte avlyssningsbrottet konsumeras av det grova förtalet i så fall?
Inte enligt min bedömning. Det är här fråga om två sjlvständiga brott där det ena inte är en naturlig följd av det andra, typ misshandel – mordförsök – vållande till kroppsskada och mordbrand – skadegörelse etc. Om Du stjäl en bil och föröker köra över Ditt ex är det nog både bilstöld och mordförsök, även om Du stjäl bilen från Ditt ex. Men här skjuter jag från höften så rätta mig gärna.
Ytterligare ett ex på två självständiga brott: Inbrott, varvid sprit tillgripes och konsumeras, samt efterföljande rattfylleri.
Hjortfot
Självklart är ”de lege lata” latin. Du missförstod mig. I det tidigare inlägget bad jag om ursäkt för min dåliga latin. Anledningen till mitt refererande till det franska språket (som för övrigt är ett språk byggt på latin)är att det är ett av mina språk och att jag har lätt att tänka ”franskt” när jag skall referera till latinska juridiska fraser. Det är lätt att blanda ihop de och le.